SAMMANFATTNING  Bakgrund och syfte: Positionering av patient intraoperativt kan förorsaka skador med påverkan på perifera nerver, där skador i övre extremiteterna är vanligast. Skadorna kan resultera i smärtor, domningar, stickningar och känselnedsättning samt inskränkt rörlighet i nervens utbredningsområde.  Anestesisjuksköterskan och operationssjuksköterskan har ett ansvar att tillsammans med operationsteamet säkerställa en optimal positionering under det kirurgiska ingreppet. Dokumentation och uppföljning av positioneringsrelaterade skador är bristfällig och underrapportering av skador föreligger, vilket ger osäkerhet om i vilken utsträckning de förekommer. Kartläggingens syfte var att, hos patienter opererade i Nedre extremiteterna, beskriva förekomsten av skador relaterade till den intraoperativa positioneringen, med fokus på postoperativ smärta, känselbortfall, stickningar och domningar i de övre extremiteterna. Metod: För kartläggningen användes en kvantitativ forskningsansats med deskriptiv och komparativ design.

Skador i de Nedre extremiteterna, främst knäskador, är ett stort problem inom damfotbollen. Studier har visat att risken för unga fotbollspelande tjejer att drabbas av en främre korsbandsskada är 5-6 gånger så stor som för pojkar i samma ålder. De Nedre extremiteterna är även de kroppsdelar där flest skador förekommer inom herrfotbollen, men män skadar oftare lår och ljumske än knä- och fotled. De är även i regel äldre när skadan inträffar än damspelarna är. Skillnaden i skadefrekvens mellan herr- och damspelare kan bero på flera olika faktorer, t ex anatomiska skillnader, hormonella skillnader och fysiska skillnader, såsom muskelstyrka och knästabilitet.Syftet med det här projektet var att utforma ett träningsprogram med målet att stärka lårmuskulaturen, bålstyrka och att öka stabiliteten i knäleden.

SAMMANFATTNING  Bakgrund och syfte: Positionering av patient intraoperativt kan förorsaka skador med påverkan på perifera nerver, där skador i övre extremiteterna är vanligast. Skadorna kan resultera i smärtor, domningar, stickningar och känselnedsättning samt inskränkt rörlighet i nervens utbredningsområde.  Anestesisjuksköterskan och operationssjuksköterskan har ett ansvar att tillsammans med operationsteamet säkerställa en optimal positionering under det kirurgiska ingreppet. Dokumentation och uppföljning av positioneringsrelaterade skador är bristfällig och underrapportering av skador föreligger, vilket ger osäkerhet om i vilken utsträckning de förekommer. Kartläggingens syfte var att, hos patienter opererade i Nedre extremiteterna, beskriva förekomsten av skador relaterade till den intraoperativa positioneringen, med fokus på postoperativ smärta, känselbortfall, stickningar och domningar i de övre extremiteterna. Metod: För kartläggningen användes en kvantitativ forskningsansats med deskriptiv och komparativ design.

Barn med en allvarlig cerebral pares (CP) diagnos har begränsad eller obefintlig förmåga att stå självständigt. Tillståndet medför även en stor risk för subluxation i höftlederna. En befintlig teori bland ortopeder och sjukgymnaster idag är att hjälpmedel för ståträning för barn med CP, såsom ståskal, med höfter i ett abducerade läge kan motverka höftledernas negativa utveckling. Hittills saknas det dock vetenskapliga bevis för denna teori.TeamOlmed Barn & Ungdom tillverkar ståskal med 30 graders abduktionsvinkel enligt teorin ovan. Men kunskaperna inom området är begränsade och företaget önskade undersöka om hypotesen stämmer och hur de biomekaniska förutsättningarna påverkas av ståskalen.Detta examensarbete fokuserar på olika ståställningar i abduktion för en frisk person och dess inverkan i de Nedre extremiteterna i syfte att undersöka den befintliga teorin.

Syfte: Målet med detta projekt var att implementera musklerna på de Nedre extremiteterna, i den fullskaliga,virtuella humanmodellen (THUMS) i finita element-programmet LS-Dyna. Modellen ska kunna användas isimuleringar av pre-crash scenarior varför musklerna ska vara aktiva och generera krafter mycket nära verkligheten.Metod: Projektet fokuserade på de musklerna som styr flexion och extensionsrörelserna i knä- och höftleden.Musklerna modellerades som endimensionella Hill-element som syftar till att vara en god approximation avhur muskler fungerar. Varje muskel modellerades som minst ett Hill-element där muskler med större utbredningdelades upp i flera element för att förbättra approximationen med endimensionella element. För att fåalla muskler att dra åt rätt håll modifierades knä- och höftled. Muskeldata för hur mycket kraft musklernagenererar erhölls genom att skriva ett program i MATLAB som genererade kurvor för hur kraften varierarberoende på längd och hastighet (s.k.

Uppskattningsvis 2000 personer lever med diagnosen tetraplegia i Sverige idag. Orsaken till skadan är trauma mot halskotpelaren som resulterar i total förlamning i bålen och de Nedre extremiteterna. Ju högre upp skadan är placerad, desto större blir även förlamningen i de övre extremiteterna. Det traditionella sättet, att driva en manuell rullstol framåt med hjälp av drivringen, är med dessa funktionsbortfall, inte optimalt för att ta sig framåt eller över hinder. Ett prototyphjälpmedel, som förändrar rörelsemönstret till att större delen av kraften riktas i tangentiell riktigning framåt, med hjälp av de starkaste kvarvarande musklerna, utvecklades i projektet.Projektet har tillämpat dynamisk produktutveckling, med användarna i fokus, för att få fram en prototyp som uppfyller användarnas krav och som framförallt är användarvänlig.

Perifer vaskulär insufficiens innebär arteriell och/eller venös cirkulationssvikt i nedre extremiteter, vilket kan förorsaka bensår. Vaskulär insufficiens i benen är ett ökande hälsoproblem som ofta är ett mycket smärtsamt tillstånd och kan ha stora konsekvenser för den drabbade i dennes dagliga liv. Litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet; att beskriva forskning om patienters upplevelser av hur perifer vaskulär insufficiens i de Nedre extremiteterna påverkar det dagliga livet. Detta utifrån Carnevalis omvårdnadsteori om dagligt liv funktionellt hälsotillstånd. Stora inskränkningar i dagligt liv på grund av sjukdomen identifierades i litteraturen.

Varje år genomgår cirka 2600 personer i Sverige en benamputation. Orsakerna är oftast trauma, kärlsjukdomar eller tumörsjukdomar. Det är flera delar i livet som påverkas av en amputation, den sociala och fysiska aspekten är två av dessa. Det finns flera olika strategier för att bearbeta förlusten av ett ben. Denna uppsats avser att ge sjuksköterskan en bättre förståelse för patientens situation, vilket gör att sjuksköterskan kan erbjuda en bättre vård till patienten.

Den övre delen av rhododendrondalen i Göteborgs Botaniska Trädgård är relativt nyanlagd, ombyggnaden startade i början av 1990-talet, med växtmaterial från insamlingsresor runt om i världen. Rhododendronen har här fått en underordnad plats på grund av de starkväxande perennerna som nu helt dominerar platsen under sommarmånaderna. Däremot är nedre delen av rhododendrondalen inte förändra alls. Resultatet har nu blivit att den övre och nedre delen av rhododendrondalen skiljer sig, genom att den övre delen är mer genomarbetad. Den nedre delen har inte alls ett lika utvecklat gångsystem som den över delen har och det finns inte den mängden av olika perenner.

Ishockey är en explosiv idrott och plyometriska övningar främjar explosiviteten, en ishockeyspelare behöver explosiv styrka för att prestera på isen. Syftet med den genomförda studien var att genom ett sammanlagt nio veckor långt plyometriskt träningsprogram, under off-season perioden, undersöka effekten på accelerationsförmåga, snabbhet i riktningsförändringar och kraftutveckling i Nedre extremiteterna hos manliga juniorishockeyspelare. Totalt deltog åtta manliga juniorishockeyspelare. I undersökningen användes mätinstrumenten Harres test, Muscle Lab model 4000 (Ergotest Technology, Norge), 10 meter Sprint test och Power and Force explosiv knäböjning i Smith-maskin. Resultatet visade på signifikanta samband mellan för- och eftertestet för riktningsförändringar.

Amputation av nedre extremitet drabbar cirka 2600 individer i Sverige årligen. Amputation är en stor operation som innebär en rad förändringar som exempelvis nya fysiska hinder och förändrade känslor kring sig själv och sin omgivning. Syftet med studien är att belysa individers upplevelser av livet efter en amputation av nedre extremitet. Studien är en litteraturöversikt gjord på kvalitativa artiklar där tio artiklar valdes ut och analyserades med hjälp av Fribergs (2006) analysmetod. Detta resulterade i tre huvudteman Att förlora ett ben som beskriver de känslor och problem som individerna upplever i samband med amputation.

     Projektet är baserad på en specifik cirkusrörelse, en fysisk rörelse som definierar rum. Cirkus har olika aktiviteter och olika typer av rörelser på marken och i luften. Cirkusartister rör sig annorlunda än vad vi vanliga människor är vana vid och det är i min föreställning intressant att utgå ifrån för mitt projekt. Byggnaden består av halvrör volymer som ligger på två bärrande väggar. En sådan typ av konstruktion skapar ett stort öppet rum på nedre plan som kan användas väldigt flexibellt.

Felaktigt befuktningssätt av nedre luftvägarna via en artificiell andningsväg kan leda till allvarliga konsekvenser, såsom t ex ocklusion i trakealkanyl, lunginflammation eller försämrad lungfunktion. Det råder även delade meningar om hur befuktning hos patienter med artificiell andningsväg ska ske. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka på vilket/vilka sätt de nedre luftvägarna bör befuktas via artificiell andningsväg. Resultatet visar att koksaltinhalationer är ett effektivt sätt att befukta nedre luftvägarna och fördelas bättre i lungorna jämfört med koksaltinstillationer. Koksaltinstillationer visades både ha positiva och negativa effekter.

RLS är ett neurologiskt tillstånd. Karakteristiska symtom är känselförnimmelser framförallt lokaliserade till de Nedre extremiteterna. Besvären upplevs sitta djupt inne i benen och framkalla ett oemotståndligt behov att röra på sig. Beskrivningen av symtomen, dess intensitet och förekomst varierar och är mycket individuell. RLS delas in i primär och sekundär form, beroende på symtomens ursprungliga orsak.

Bakgrund: Fall är den vanligaste orsaken till varför personer 65 år och äldre skadar sig. Orsaken kan t ex vara nedsatt balans- och benmuskelstyrka. Balans- och styrketräning för Nedre extremiteterna kan avsevärt minska förekomsten av fallhändelser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att klargöra vilka metoder som används för personer i åldersgruppen 65 år och äldre med avsikten att förbättra balans, benmuskelstyrka, gång- och förflyttningsförmåga och därmed minska risken för fall. Metod: Litteratursökning utfördes i de medicinska databaserna PubMed, CINAHL och Proquest.